”Vad gör hon hela dagarna?”

Det kan man verkligen undra. ”Blir det inte långtråkigt? Att bara gå hemma?” undrar kanske någon välmenande vän när du varit sjukskriven inte bara veckor och månader, utan över ett år. Personer som frågar så utgår från sin egen, friska, tillvaro. För en pigg och kry människa blir det förmodligen väldigt långtråkigt att tillbringa nästan all sin tid inom hemmets fyra väggar. För den som drabbats av utmattning rymmer en sådan dag tillräckligt många utmaningar.

På morgonen lämnar jag barnen på skola och förskola. Frukter, gympapåsar, läxor, extrakläder och gosedjur ska med. Tiden ska passas. Det är mössor som ska hittas och vantar som är blöta och stövlar som är obekväma. Man behöver inte vara utmattad för att det ska kännas som en stor lättnad när det är över.

Bra dagar går jag ut och går direkt efter lämningen.posthög Andra dagar, som i dag, lägger jag mig bara och vilar. Blundar. Orkar inte göra något alls. Efter ett par timmar dricker jag kaffe och spelar wordfeud. Kommer långsamt igång. Så pass att jag startar en tvätt. Tittar på högarna med tidningar, reklam och annan post i köket. Tänker att det vore så skönt att rensa upp, men orken finns inte.

Förhoppningsvis finns det rester att värma till lunch. Annars blir det fil eller mackor. En kopp kaffe. Surfar runt på facebook, där jag kan vara social utan att bli uttröttad. Gilla hur många eller hur få statusar jag vill. Skriva någon kommentar ibland. Mejlen har jag svårare för, pulsen går upp när jag öppnar den – tänk om någon vill mig något, om jag är tvungen att svara, tvungen att ta ställning till något, bestämma mig…

Klockan är halv tre. Jag borde lägga över tvätten i tumlaren. Jag borde komma ut på en promenad. Och tänk om jag bara kunde ta tag i de där högarna i köket. ”Bordena” ställer sig på kö i huvudet. Fast de står inte snällt i rad, de myllrar omkring och pockar på uppmärksamhet allihop samtidigt så att det känns som om hjärnan skrynklar ihop sig i huvudet. Jag plockar upp telefonen och kombinerar godisbitar:  tre gula, tre gröna, fyra röda, får en randig… Hjärnan slappnar av, skrynkorna slätar sakta ut sig.

Familjen komer hem. Leriga stövlar i hallen, huset fylls av ljud. Om jag har piggnat till hjälps vi åt med maten. Annars får min hjälte laga maten själv. Tvätten ligger kvar i maskinen. Vad har jag gjort hela dagen egentligen?!

 


One Response to “”Vad gör hon hela dagarna?””

  • Madelene G Says:

    Å vad jag känner igen mig…
    Fick frågan idag (igen) ”Men vad gör du hela dagarna?”
    Jaaa du, var nog allt jag fick fram…fast mina ser ut ungefär som din, fast jag har stora barn så jag slipper det där lämnandet numera!

    Kram på dig!

Leave a Reply